Sjukstuga!
Ja som rubriken lyder så har vi sjukstuga här hemma, därför min dåliga uppdatering här på bloggen.
Den som drabbats hårdast utav sjukdom är våran lilla Alvin. Han har varit inskriven på sjukhuset sedan i tisdags.
Först trodde dom att det var magsjuka för att han inte kunde dricka sin ersättning utan att det kom ut lika snabbt.
Vilket resulterade i att han blev uttorkad och lades in på sjukhuset med sond och via den får han näring hela tiden.
Han blev bättre under onsdagen och fick komma hem på permission. Men sen gick det bara några timmar så var det likadant igen. Det gör så ont i mig att se han vara så ledsen och må så dåligt. Jag hoppas innerligt att det vänder snart så han kan bli frisk igen.
Niklas och Alvin är på sjukhuset just nu, dom skulle ta lite prover då han skrikigt hela natten konstant och vägrat äta. Hoppas att dom får komma hem idag och att man iallafall kanske kan få reda på vad det kan vara för fel? varför han mår som han mår.
Det är en evig väntan att sitta här hemma och inget kunna göra, men som sagt Niklas är med Alvin, Niklas är den bästa pappan till våra barn. Och jag har våran Elvira att ta hand om.
Nu ska jag städa i ordning lite här hemma sen ska jag och Elvira bege oss till affären för att handla lite smått tills ikväll.
Här kommer lite kort på våran lille prins<3
/ Mamma Linda
Äntligen Fredag!
Ja som rubriken lyder, Äntligen är det fredag.
Skönt med helg när det inte är dagis, skola och jobb att stressa i väg till.
I dag har jag först lämnat Elvira på dagis och sedan efter det åkte jag och Alvin vidare till skolan.
I dag var det en lugn skoldag då vi bakade cupcakes, det var faktiskt riktigt roligt o mina och isabells cupcakes blev jag väldigt nöjd med.
Här har ni resultatet. och goda blev dom!
Sart kommer Niklas hem från jobbet och då ska vi åka i väg en liten stund till stan och äta lite mat innan han ska i väg på innebandy match. Det är inte säkert att jag och barnen ska med och kolla.
Men det visar sig sen!
Svar på era frågor!
Har följt din blogg ett bra tag men aldrig förstått vad som hänt? :
Det som jag skriver om är om min barndom, då blev jag utsatt utav en pedofil under flera års tid.
Hur fick dina föräldrar och alla andra reda på din stora hemlighet? :
Folk började förså att något inte stod rätt till då dom märkte att jag var rädd för honom och umgicks med honom ganska mycket. Han hade en viktig betydelse i mitt och många andra barns liv där jag växte upp då han hade hand om fritidsgården och öppna förskolan. En dag kände jag att det blev för tungt att bära på det som han gjorde mot mig, jag berättade lite för en kompis som berättade för sin mamma. Hennes mamma ringde polisen och berättade och efter det så tog polisen kontakt med min mamma och jag blev kallad på förhör. Det blev många polisförhör och det tog ett bra tag innan jag vågade öppna mig för polisen om det som hänt, då man faktiskt lägger skulden på sig själv när sånt här händer. När man är ett litet barn så förstår man inte, det är alltid den vuxnes ansvar när det sånna här saker.
Blev han dömd för det han gjort mot dig? :
Ja han blev dömd för det som han gjorde mot mig och alla andra barn. Han dömdes sammanlagt till 7 års fängelse. Han är fri i dag men har i dag besöksförbud mot mig.
Vad var det han gjorde mot dig? Du behöver inte svara om det är för jobbigt :
Jag känner inte att detta är så jobbigt att prata om längre då jag fått hjälp att ta mig igenom allt hemskt.
Men jag känner ändå att jag inte vill lägga ut detaljerade saker här på bloggen om vad som hänt mig,
utan känner mer att det är något som jag pratar med kompisar och folk som står mig nära privat.
Inget jag vill skriva om så här.
Men det var inget fel utav dig att fråga, för fråga det måste man få göra :)
Jag hoppas ni är nöjda över era svar och är det några mer frågor som ni har om vad som helst så är det bara att skriva :)
// Mamma Linda
What
What doesnt kill you makes you stronger
Tisdag 14 Februari!
I dag fick jag lite sovmorgon, Niklas körde Elvira till dagis i morse.
Elvira blir så glad dom dagar som även hennes pappa kan köra henne, och det förstår jag verkligen!
Allt fungerar kanon för henne på dagis nu, det var jätte jobbigt i början för henne under inskolningen och i samband med det så föddes lillebror. Ja det är så vi kallar honom, Lillebror, Våran lilla prins. Inte ofta vi kallar honom för Alvin som han faktiskt heter.
I dag har jag och Alvin varit i skolan. Det går helt okej för mig. Håller på med matte och det är ett ämne som jag har väldigt svårt med. Men jag ska vara glad att det går framåt iallafall.
Jag hoppas på bra betyg till sommaren så jag kan stryka yttligare ett ämne från listan.
Jag har en del kvar, vill få i hop alla gymnasiebetygen och tråkigt nog får jag nog kämpa med det här ett bra tag.
I bland känns det verkligen som om vissa glider genom livet på ett bananskal medans andra får leva det hårda och tuffa livet.
Tyvärr är saker orättvist och så kommer det alltid att vara!
// Linda
FRÅGESTUND
Jag hade tänkt starta en frågestund. Ni får ställa vilken fråga som helst i kommentarfältet och i slutet av veckan kommer jag lägga upp alla frågor och svar. Så fråga på om vad ni vill!!
Alla hjärtans dag!
i dag är en dag som jag aldrig kommer glömma.
I dag för 9 år sen var jag på mitt allra första polisförhör.
Jag kommer i håg allt i minsta detalj. Hur jag stod med mamma i receptionen i polishuset.
Hur liten och kort jag var, jag nådde inte ens upp till disken.
Polismannen sträckte fram en ask med gele hjärtan som jag fick smaka och varje gång jag ser en sån ask kommer jag just i håg den här dagen. Allt kom inte fram den här dagen. Jag förnekade allt som hänt för mig själv.
Anklagade mig själv och tyckte att det var mitt fel. Hur kunde jag lägga sådan skuld på mig själv? jag var ett litet barn, jag förstod inte. För det som är så fel den skulden stod inte jag för. Utan det var "han" som skulle stå för den.
Jag har valt att kalla honom just för HAN, för mig är han ingenting, betyder ingenting och jag känner att hur illa han än gjort mig och min familj så förtjänar inte han att bli uthängd så här..
Jag förstår att det kanske väcker massa frågor hos er läsare efter alla dikter och allt.
Var inte rädda för att fråga, jag blir inte ledsen och tar inte illa vid mig.
Det där är ett avslutat kapitel i mitt liv men det kommer alltid att finnas inom mig..
Så är det några frågor så tveka inte att mejla på facebook eller skriva en kommentar här..
Även fast denna dag betyder något dåligt, så har den något helt underbart med sig också.
I dag har jag och Niklas varit förlovade i 3 år! Vi valde den här dagen just för att inte knippa 14 februari med något negativt
Jag är otroligt glad över att ha min underbara niklas i mitt liv. Han och Våra barn är mer än allt för mig!!
Elvira och Alvin, Mitt ALLT!
Ni är det bästa som hänt mig! Utan er hade jag inte levt i dag!
Mamma Älskar er!<3
Dikt om Min barndom
trasig, förbrukad och brännmärkt står jag här i dag
jag har tappat bort det som en gång var jag
redan som barn fick jag lära mig vad kärlek var
att man bara ska ge allt vad man äger och har
säger man emot, då får man piller för att lyda
alla dina ord och tecken lärde jag mig att tyda
dina ondskefulla ögon stirrade djupt och fascinerande in i mina ögon blå
jag var ett litet barn, och jag kunde intee för allt i världen förstå
varför det värkte så fruktansvärt mellan bennen och mina vita trosor var röda
jag kunde inte förstå vad som hänt, varför jag fortsatte att blöda
tabletterna hade tagit mitt minne och min egen kontroll
jag fick betala ett högt pris för att bli älskad, men vad spelar det för roll?
ensam, sviken, rädd och omgiven av kyla står jag här i dag
jag har nog aldrig haft kontakt med den som en gång var jag
kanske ligger mitt riktiga jag kvar i den mörka källaren som jag undviker
kanske gav jag upp för länge sedan, eftersom att alla ändå tillslut sviker
allt jag sökte efter var något som kunde döva, ta bort min inre smärta,
ta bort dina kladdande händer och svarta ögon som fortfarande bor kvar i mitt minne.
Din lukt av öl och viol har borrat fast sig i mitt luktsinne
och all min framtidstro och mitt hopp blev snabbt ett avlägset minne
än i dag kan jag vakna på natten av känslan att du är här
jag kan fortfarande känna lukten av källare, det känns som om jag är där
dina stönande skaver fortfarande hål på min redan trasiga trumhinna
och mina tårar fortsätter än i dag att rinna.
jag är rädd för att bli kittlad, för du brukade kittla mig
jag är rädd för mörkret, för jag vet aldrig vem som gömmer sig
jag är rädd för källare, där kan minnena bli för många
jag är rädd att gå vägen mot ljuset, för milen är alldeles för svåra och långa
du har skadat mig så svårt, trasat sönder allt som jag var
och nu finns bara spillrorna kvar
jag står här i dag brännmärkt enda in i benmärgen
allt är svar, till och med regnbågen har tappat färgen
och jag undrar i min ensamhet hur du är i dag
om du älskade mig för att jag var jag
eller om allt bara var en lögn för att du skulle få det du ville ha
jag undrar för mig själv, om du fick ta mig tillbaka, är det en chans du skulle ta?
