Mamma Linda

Alla människor har en inre styrka till att klara av svårigheter, för ca 5 år sen hade min styrka, min ork, min livsgnista helt dött ut. Allt var mörkt och det var många i min omgivning som visste att varje självmordsförsök jag gjorde inte var det sista och man visste inte heller om jag skulle "stryka med ". Man visste helt enkelt inte hur länge till jag skulle leva...

Men...
Mitt i allt det där hände något fantastisk, något helt underbart, jag fann min Niklas, jag började se lite ljus glimtar i tillvaron, men jag såg ingen framtid, jag levde "här och nu" "i morgon är en annan dag, vi får se vad som händer"

Medans våran kärlek växte sig allt starkare så växte ett liv inom mig, Elvira. Att ha ett ansvar över någon annans liv fick mig själv att växa, börja ta ansvar och faktiskt kunna tycka om mig själv lite åtminstone.

Sen kom en kris, allt blev turbulent, jag hade min samtalskontakt och hanterade vardagen, men levde inte för min egen skull.

Här började det växa ännu ett liv inom mig, Alvin. Det fick mig att få ytterligare en tro på livet och en livsgnista.

När jag står här i dag med mina 2 fantastiska barn så kan jag inte vara mer än lycklig. Jag har en tro på framtiden och allt det mörka är borta.

Mina barn räddade mig när jag låg på botten, dom gav mig ett liv. Jag är så tacksam för det, jag kommer aldrig svika deras sida, jag kommer alltid älska dom oavsett vad. Min kärlek till Mina barn Alvin och Elvira kan inte beskrivas med ord!

Jag får självklart inte glömma bort Niklas, han som fångar upp mig, håller mig över ytan när jag bara vill sjunka.

Min familj, jag älskar er !